Musik workshop 1
Karin Lindahl hade en workshop inom ämnet musik. Workshopen var mycket givande för jag kände mig osäker på ämnet musik inom förskolan. På förskolorna jag har varit på använder man ämnet musik endast genom sångsamlingar på förskolan. En sångsamling kan jag leda men hade någon frågat mig om jag kunde utveckla området inom förskolan hade jag blivit osäker. Efter workshopen känner jag mig peppad på att faktiskt utveckla ämnet inom förskolan. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016, s. 10) beskrivs det att förskolan ska sträva efter att det enskilda barnet utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla tankar, upplevelser och erfarenheter i olika uttrycksformer så som musik, sång, rörelse och dans. Det är det enda konkreta målet som finns inom kategorin musik, därför tror jag att pedagogerna inte arbetar mycket med musik. Eller så har de för lite kunskaper inom området. Holmberg (2012, s. 135) beskriver att forskar har sett att pedagoger som har erfarenheter av musik kan guida barnen i musikprocesser. De kan hjälpa barnen vidare i deras instrumentspelande och barnen stannar inte vid ett undersökande förhållningssätt utan de utmanas vidare för att få bredare kunskaper.
Under workshopen fick vi konkreta exempel på hur att lär barnen olika noter. Vi fick då dansa till låten ”älgarna demonstrerar” och Lindahl (1) berättade en saga och benämnde de olika noterna med vilka steg vi skulle ta. Exempelvis fjärdelsnot var en gånot och då skulle vi gå i vanligt tempo, åttondelsnot var en springnot och då skulle vi springa. Genom att hon visade många aktiviteter och hur man kan ta ner det på barnens nivå blev ämnet greppbart.

Lindahl (1) nämnde också att en enkel sak som ägg mara kas kan göra en sångsamling mer lärorik och roligare för barnen. Att exempelvis sjunga en låt där man ska skaka mara kas äggen på olika sätt exempelvis svagt, mellanstark, starkt och sedan vara tysta. Barnen tränar på att fokusera och lyssna på låten och turtagning. Att många olika aktiviteter inom ämnet musik handlar om att fokusera och att barnen måste lyssna har jag aldrig tänk på. Karin hade också ett smart tips till oss blivande pedagoger. När sångsamlingen är slut med ägg mara kasen kan man bygga ett bo åt äggen och sedan sjunga en sång om att äggen ska tillbaka till sitt bo. På så sätt kan man slippa konflikterna som kan uppstå när mara kasen ska samlas in och samlingen är slut. Nedanför kommer en bild på ett exempel på ett sådant äggbo.

Jag har märkt på min förskola där jag gör min VFU att musik är ett stort intresse från barnens sida. Dem sjunger gärna på fler än en samling om dagen, gärna vid matborden och i deras fria lek. Rörelsesånger är någonting som fångar deras intresse och när vi sjunger traditionella sånger som exempelvis ”bä bä vita lamm” eller ”imse vimse spindel” händer det att de inte vill sjunga med alls. Sjunger vi dock babblarna eller om jag diskuterar favoritartister och sånger med barnen blir dem genast engagerade. Jag var inne i vår lekhall med tre barn en eftermiddag och ett av barnen började sjunga på en låt av babblarna. De andra två barnen anslöt till killen som sjöng och därefter stod alla tre och sjöng och gjorde rörelser. Jag har observerat att dessa barn oftast inte sjunger med när vi har sångsamlingar. Barnen på min avdelning är tre-fem år och har sjungit de traditionella sångerna i flera år. Kan det vara så att dem har tröttnat och vill ha nya sånger? Måste vi pedagoger ändra vårt förhållningssätt mot musikaktiviteterna för att få barnen delaktiga?
Referenser.
Holmberg, Ylva (2012) Musikstunden- sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Ss. 136-137.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket.
(1) Karin Lindahl. Musik workshop på högskolan i Borås. 17 maj 2016.