I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016, ss. 9-10) nämns det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att lära och leka. Det beskrivs även att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Verksamheten ska även sträva efter att barnet utveckar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Jag anser att genom olika musikaktiviteter uppfylls dessa mål. Genom olika rörelseaktiviteter och lekar uppfylls målet att de utvecklar nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Att barnet känner tillit till sin egen förmåga får de via upplevelsen av att "jag kan". det kan exempelvis stimuleras via samlingar där man får spela instrument. Via olika musik rörelseaktiviteter tränar de sig på motorik, kroppsuppfattning och koordninationsförmåga.
Den 13 september hade vi en workshop med Lindahl (1) där vi hade olika övningar inom musik. Workshopen var mycket givande då man fick konkreta exempel på hur man kan arbeta med musik i förskolan och även hur man kan väva in andra områden så som språk och matematik i ämnet musik. Vi fick prova på att spela olika instrument och sedan fick vi en förklaring på hur man kan göra en samling i förskolan med detta. Vi studenter blev placerade i en ring och hon la ut olika instrument i mitten av cirkeln. Vi fick en och en gå in i ringen och välja varsitt instrument och när vi hade valt ett instrument fick man spela på det så alla hörde hur just mitt instrument lät. Vi fick spela samtidigt allihop eller så pekade hon på några som fick spela. Hon delade även cirkeln på mitten så när hon pekade på vår sida fick vi spela och tvärtom. Hon visade tecken för oss. Drog hon armarna längst med benen skulle vi spela svagt, vid midjan skulle vi spela mellan starkt, och uppe vid huvudet skulle vi spela starkt. Hon använde även begrepp som forte som betyder att vi skulle spela starkt och piano betyder att vi skulle spela svagt. Här fick vi uppleva hur de olika instrumenten låter och det var även spännande att själva få bestämma instrument som lockade att testa.
Vad skulle barnen lära sig av i denna aktivitet?
De skulle få träna sig på turtagning, att följa instruktioner och samspela med varandra. De får även prova att uttrycka sig precis som de själva vill och utforska hur olika instrument låter. Barnen får även tillägna sig nya begrepp så som forte och piano men även lära sig vad de olika instrumenten heter. Några barn kanske inte har haft någon kontakt med ett instrument tidigare och de barnen får då uppleva musik.
Ferm Thorgrensen (2012, ss. 71-73) nämner att det finns olika dimensioner av musikaliska begrepp. Det är strukturell musikalisk kunskap och det innebär kunskap om och i musikens uppbyggnad. Exempelvis tempo, rytm, tonhöjd, klang och styrka kombineras på olika sätt till musikalisk form, dynamik, melodik och tonarter i olika genrer och stilar. Akustisk musikalisk kunskap innefattar hur musik låter. Det innebär att man ska kunna känna igen, höra nyanser och lyssna till olika musikaliska uttryck, som instrument, ljud, melodik och samklanger. Emotionell musikalisk kunskap innefattar hur det känns i kroppen när en viss musik spelas. Existentiell musikalisk kunskap det innebär identitetsformation. Vem är jag? Vad vill jag? Kroppslig musikalisk kunskap är rörelse och fysiska alltså grovmotoriska och finmotoriska intryck och uttryck i relation till musik. Det kan innebära att röra kroppen till musik eller att se kroppen som utgångspunkt för musikaliskt lärande. Den sista dimensionen är den spänningsmässiga musikaliska kunskapen och den handlar om förståelsen för musikens spänningar. När barn spontant musicerar kan man höra hur de hanterar spänning genom att dra ut på toner, använda pauser och dynamik som effekt. Eftersom att musik upplevs i en helhet kan man inte endast arbeta med en dimension. Dock kan man fokusera på en dimension och de andra kan komma i bakgrunden. Pedagogens uppgift är att erbjuda barnet helheten, att man arbetar med alla dimensionerna men att lyfta fram vissa av dem vid skilda tillfällen och aktiviteter. Pedagogerna måste uppmärksamma vilka dimensioner som får utrymme i förskolans musikaliska verksamhet. Jag som pedagog hade tittat på dimensionerna och sett vad som inkluderas i dem olika begreppen och därefter kommit på aktiviteter till barnen. Jag som pedagog är inte musikalisk men gillar ämnet musik och för mig hade det varit ett bra exempel att se dimensionerna som mål. Vilka aktiviteter ska jag tillföra i min verksamhet för att dimensionerna ska samklinga med varandra och för att barnen ska få erfara dem?
Lpfö 98 (rev. 2016 s. 9) beskriver att förskolan ska sträva efter att varje enskilt barn utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den. Samt att de ska känna delaktighet i sin egna kultur och utvecklar förståelse för andra kulturer. För att detta läroplans målet ska uppfyllas kan barnen exempelvis få lyssna på musik från deras kulturer och på hemspråket. Då arbetar man med den existentiella dimensionen. Barnen kan på så sätt utveckla sin identitet.
Den spänningsmässiga musikaliska kunskapen kan innefatta rörelseaktiviteter eller olika sorters lekar man kan göra med musik. Barnen på min VFU leker ofta tjuv och polis, i den leken finns det mycket spänning. Den kan enkelt omvandlas till en lek som innefattar ämnet musik. Exempelvis Lindahl (1) visade oss en lek man kan göra i förskolans verksamhet. Den heter häxjakt och man delade upp barnen i exempelvis fyra olika grupper. Alla grupper blir tilldelade varsitt djur och även ett läte. Karin spelade på pianot så var man exempelvis fjäril spelade hon på ett visst sätt och var man myra spelade hon på ett annat sätt. En person blev placerad i mitten och var en så kallad häxa, och häxan hade ett eget läte med. När Karin spelade myrans läte skulle alla som var myror gå runt häxan och då började Karin att spela häxans läte och hon eller han skulle jaga och fånga myrorna. Om någon blev tagen fick den också bli häxa. Jag tycker att detta är en lek som är enkel för barn att förstå och den har inte så många regler. Barnen måste koncentrera sig och även lyssna för att veta vems tur det är att gå runt häxan, eller när häxans läte spelas måste alla tillbaka till deras bo. Här kan man byta ut häxan mot polis och djuren mot tjuvar.
Jag har diskuterat ämnet musik med många pedagoger och dem kan ibland mena på att de själva är dåliga på att spela instrument och därför blir det endast sångsamlingar. Detta tycker jag är ett dåligt argument då instrument inte behöver "kunnas" spelas. Det jag menar är att ett instrument som en triangel inte behöver spelas på ett visst sätt och alla klarar av att spela på det. Karin (1) hade många bra exempel på hur man gör en samling mer lärorik via instrument, det är en akutiskt musikalisk kunskap. Finns det inte instrument på förskolan kan exempelvis en sked och en gryta kan bli någon form av trumma. Barn har mycket fantasi och ibland kan pedagogerna på förskolan sakna det, ju mer barnen kommer i kontakt med ämnet musik ju mer lär dem sig.
Referenser.
Ferm Thorgrensen, Cecilia (2012) Musikstunden- musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Ss. 71-73.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket
(1) Karin Lindahl. Musik workshop på högskolan i Borås. 13 september 2016.