bodilg.blogg.se

En förskollärare på min avdelning skulle tova ull som en aktivitet tillsammans med barnen. Jag kände efter workshopen om ull tovning att jag inte skulle genomföra en sådan aktivitet i förskolan. Jag ansåg att det var för svårt och för många steg i aktiviteten för mig som är ny inom att tova med ull och på workshopen var det första gången jag testade det. på min VFU plats är barnen mellan tre och fem år. Jag skrev i mitt förre inlägg att jag hade valt att tova ull med de allra äldsta barnen. Pedagogen på min förskola tovade ull med tre åringarna också. Jag fick se och uppleva att det inte alls var en aktivitet för de äldsta barnen, utan att tre åringarna också klarade av det. Det var alltså inte en aktivitet som var för svår för dem. Jag frågade direkt pedagogen om jag fick vara med och observera hur hon skulle utföra aktiviteten och det fick jag. Pedagogen började aktiviteten med att visa barnen okardad ull, de fick lukta på den och hon frågade om det luktade gott. Vissa barn tyckte det och vissa barn gjorde inte det. Hon fortsatte vidare med att visa kardad och tvättad ull och förklarade att det var den ullen som de skulle tova. De la därefter ullen i en ungs form med kanter.

Hon förklarade vidare för barnen att de skulle hälla på varmt vatten och såpa på ullen och därefter klappa och gnugga på ullen. Pedagogen förklarade även bra för barnen genom att säga ”Kollar man nära på ullen med ett förstoringsglas ser man att på varje ylletråd finns det små taggar, dem kallas hullingar. När man häller på såpa och vatten på ullen blir hullingarna arga, och när vi klappar på ullen blir dem lugna och fastnar i varandra” hon visade samtidigt med händerna genom att fläta ihop fingrarna när hon sa att hullingarna fastnar i varandra. Pedagogen frågade barnen efter en stund när de höll på att tova ullen ”vet ni vad vi gör nu?” ett av barnen svarade ”vi tovar ull” pedagogen svarade genom att säga ”precis, vi tovar ull. När alla hullingar har fastnat i varandra blir det som ett tyg.” En pojke som var med och genomförde aktiviteten sa till pedagogen ” det är jobbigt men skönt att ta på.”

När barnen hade tovat färdigt tog pedagogen med dem till diskbänken. De kramade ur såpan ur den tovade ullen och pedagogen sa ”när vi gör såhär försvinner såpan, nu tror jag att de arga hullingarna har lugnat ner sig. Ser ni? De har fastnat i varandra!”

Pedagogen som genomförde aktiviteten beskrev för mig att hon tyckte en aktivitet som att tova ull är fantastiskt för att barnen för använda sina sinnen. De får lukta på okardad ull och kardad samt tvättad ull. De får känna med händerna hur det känns när man blandar vatten, ull och såpa.

Jag var väldigt positivt överraskad för aktiviteten. Jag kände efter workshopen att jag inte skulle vilja genomföra en sådan här aktivitet då det kändes svårt både för barn i åldern 1-5 år och för mig själv. I workshopen tovade vi på ett mer avancerat sätt jämfört med det hon genomförde på förskolan. Dock tovade vi samma sak alltså en ull platta. Det öppnade verkligen upp mina ögon genom att hon förklarade på ett enklare sätt men fortfarande benämnde begreppen som finns inom ull tovning rätt. Samt att hon förenklade aktiviteten lite så barnen skulle klara av att genomföra den själva och känna att de kan.