Besök på textilmuséet

Olsson Lindström (1) mötte upp oss inne på Textilmuséet. Hon började med en presentation och nämnde att muséumet inte öppnar förens klocka 12 för allmänheter därför att de ska kunna ta emot förskolegrupper på förmiddagarna. Olsson Lindström (1) menade att det är bra om muséumet är tomt så barnen kan upptäcka själva. Karin berättade även för oss att hon och hennes kollegor brukar inta ett barnperspektiv och sätta sig på huk därför att få en upplevelse hur barnen ser saker. Hon tyckte det var jätte viktigt att det känns bra för barnen för hur annars de tycka det är roligt att besöka muséet? Karin fortsatte sedan vidare och nämnde för oss att det är viktigt att barnen får ställa alla frågor de har innan hon berättar om någonting hon visar, därför att barn har oftast massvis med funderingar de vill ha svar på.

I en del av muséet fanns det olika textil maskiner som användes förr i tiden. I den delen av muséet fanns det även en hydda som representerar hur en familj i Bangladesh bor. Kvinnan i familjen arbetar inom industriverksamheten och arbetar under dåliga arbetsvillkor. Olsson Lindström (1) tyckte det var intressant att höra barnens tankar kring hyddan och berättade för oss att hon får många frågor från barnen angående detta. Hon fortsatte med att tala om för oss att hon oftast ställer motfrågor till barnen för att få en upplevelse om hur barnen tänker kring hyddan. Samt ställer frågor om hur många klädesplagg barnen har hemma och vad de gör med sina trasiga kläder. Hon uppmanar även pedagoger kring att fortsätta med ämnet i förskolan. Jag tror att genom att diskutera så som Karin gjorde med oss väckte hon ett intresse av att veta mer. Fortsätta diskussioner om hur det ser ut i andra länder och konsumtion fortsätter vi hålla barnens intresse levande. Ett jätte bra tips av Olsson Lindström till pedagogerna.  

 
Vi fick besöka en utställning som heter broderi på stickat. Utställaren hade valt att besökare inte fick känna på hennes verk. Olsson Lindström (1) berättade att hon brukar ha med förskolegrupper in i det rummet där den utställningen var. Min första tanke när jag klev in i rummet var att känna på textilen, vilket man inte fick. Det vet estetiskt vackert att titta på, fanns mycket mönster samt att det var mycket geometri och olika former i verken. Barn som besöker denna hall i muséet känner nog samma som när jag klev in i rummet och får samma intryck. Många sinnen blev stimulerande förutom känseln så för att barnen ska få ett helhetsintryck hade jag tagit kort på verken och gjort en återsamling på förskolan. Där hade vi tillsammans diskuterat och reflekterat över hur man kan ha tillverkat verken och vad vi ser på bilderna. Därefter hade jag gjort en aktivitet som liknade dem verken som fanns i konsthallen. Tvättat tyg och sedan placerat ull därpå. Barnen kan sedan ha en vernissage på förskolan för att få visa upp vad de har tillverkat och återkoppla till muséet.
 
Olsson Lindström (1) nämnde även att hon kunde genomföra en sådan aktivitet på muséet, vilket vi studenter idag fick testa på.
 
Jag var lite nervös inför att åka till ett muséum tillsammans med en barngrupp. Jag fick en känsla av att det är en strikt miljö och mycket regler. När Karin beskrev hur hon arbetar med barngrupper försvann min oros känsla direkt, Olsson Lindström (1) nämnde flera gånger att barnen måste utforska på muséum och det hade jag inte riktigt tänkt mig. Ska bli intressant att se om alla är lika tillåtande som Karin och Textilmuséet i Borås eller om min känsla om muséum kommer tillbaka ju mer fakta jag får kring muséum besök med en barngrupp. 
 
(1) Karin Olsson Lindström. Studiebesök på textilmuséet i Borås. 10 oktober 2016.

Kommentera här: