Bild workshop 2
Den 23 september hade vi en workshop med Andersson (1) där vi fick testa att tillverka skrivpapper och paper mache. För att tillverka skrivpapper använde vi oss av dagstidningar som vi klippte i remsor och mixade med en stavmixer i ljummet vatten. Vi valde att tillföra färgen svart och glitter för att se hur resultatet av vårt skrivpapper skulle bli. När massan hade fått rätt konsistens la vi ner tavelramar såkallade GUSA ramar i bunken. Tavelramarna gjorde så mycket överflödigt vatten rann ur innan pappret skulle torka. Det skulle ta ett par dagar innan pappret är helt färdigt för användning eftersom att det måste torka.
När vi tillverkade paper mache använde vi ungefär samma teknik. Ljummet vatten, strimlat vanligt skrivpapper och tapetklister. Ingredienserna hällde vi i en plastbunk och mixade med hjälp av en stavmixer. Jag hällde i några droppar av flytande akvarell färg för att färga min massa, det fungerade och färgen fastnade på massan. När jag hade mixat massan använde jag ett stycke bomullstyg och klämde ur överflödig vätska och därefter formade jag massan. Jag gjorde formen av en tärning och massan var lättarbetad. Att tillverka paper mache var enkelt, det var inte många steg för barnen att genomföra och massan var lätt arbetad. Det är också enkelt att få tag i materialet till paper mache nästintill allt finns i förskolans verksamhet och tapetklister är lätt att beställa hem.
Hur tänker jag som pedagog kring dessa aktiviteter i förskolan?
Att tillverka skrivpapper med barnen anser jag är en bra aktivitet som kan genomföras på förskolan. Jag hade arbetat i smågrupper tillsammans med barnen och låtit dem tillverka varsitt papper som de därefter fick göra varsin tavla av. På detta sätt kan jag visa barnen att tillverka papper är hyffsat enkelt, men att det tar tid att få rätt konsistens på massan och med torkning. Det är även en kemisk process som pågår och många intressanta diskussioner kan uppkomma.
När jag tillverkade paper mache fick jag tanken att man kan tillverka sagor tillsammans med barnen. Antingen tillverka karaktärer som finns i en saga eller hitta på en egen. Det blir ungefär som en flanosaga eller en dockteater och det uppskattas av barnen på förskolan, kan barnen även vara med och tillverka sagans karaktärer blir aktiviteten extra rolig. Eftersom att materialet var formbart kan man tillverka olika sorters former och antingen färga dem direkt i olika färger eller måla dem. Barnen kan därefter gå på formjakt och leta upp formerna som de har tillverkat och kanske även para ihop dem med rätt färg.
I båda dessa aktiviteter sker en sinnesupplevelse. Tapetklistret känns på ett sätt, tidningsmassan och det ljumna vattnet känns på ett sätt. Barnen kan då exempelvis blunda och känna på de olika materialen och få en fråga som ”vad känns det som?” ”Hur känns det?” ”Vad var det första du tänkte på när du kände på detta material?”. Alla barn tänker och känner olika, vissa kanske inte alls uppskattar känslan av tapetklister medan andra barn kan tycka det är behagligt. Andersson (1) ställde frågan till oss "vad händer mellan barn och material i en sådan här aktivitet?" det är en fråga jag vill få svar på. EFtersom att vi som arbetade med materialet kände olika för det.
(1) Mats Andersson- Workshop i bild på högskolan i Borås. 23 september 2016.